Så kom då dagen jag fruktat .
Våran gammel gubbe vart sjuk ,efter att varit väldigt trött ett tag .
Och igår märkte man att något inte var som det ska .
När han inte lyfte på huvudet när man pratade med honom, inte ville gå ut .
Bara vill ligga nerbäddad .
Och små pep i mellanåt .
Lyfte man upp honom skrek han rakt ut .
Avaktade några timmar , men tillståndet blev värre .
Tills han började skaka , ungefär som när någon har Parkinson .
Det blev ett samtal till veterinären ,som beordrade att jag skulle komma omgående .
Väl där ,så konstaterades att han fått en liten hjärtinfarkt , som gjorde andningen ansträngd och hjärtkramper .
Och svullnad runt hjärtat och ner över benet .
Som vetrinären sa , så kan det komma en kraftigare hjärtinfarkt senare under dagen ,
kvällen eller om tre dagar .
Men han är väldigt trött och andfådd.
Så min rekommendation är nog att vi låter han somna in, han är trots allt 12 år .
Så tog det svåra beslutet att låta min älskade lilla prins få somna in .
Det är är ensamt och tyst utan honom, saknar min lilla gamla Prins.
Run free little one .
Och brorsan Torsten tycker det är ensamt på promenaden.
//Pillan
